Box ger fler skador än lösdrift

Här på Solbacka föder vi upp fölen / åringarna på lösdrift, det vill säga de går ute dygnet runt året runt.
Våra avelsston står på box på natten från sen höst fram till att de åker iväg för att betäckas, och fölar alltså på box. Men de är ute varje dag i hagarna, oavsett väder, med fri tillgång till hösilage och ljummet vatten i våra Thermobarer. Så här har vi gjort ända sen vi byggde upp vårt lilla stuteri här, och friskare hästar får man leta efter.
Den enda tid fölen tillbringar på box är tiden innan sommarbetet. De första 3 veckorna här innan de reser iväg för ombetäckning och när de är borta hos hingsten. När vi avvant våra föl på hösten, går de direkt till lösdriften
Det är min fasta övertygelse att alla hästar mår bäst av en så naturlig uppväxt som möjligt, och nu bekräftas det genom den forskning som görs på hästars hållbarhet och hälsa. Vill man föda upp friska, hållbara tävlingshästar som tål träning, så ska de födas upp på ett så naturligt sätt som möjligt, med FRI TILLGÅNG till:
+ Kompisar
+ Rörelse på stora kuperade områden
+ Frisk luft
+ Rent, friskt och inte fryskallt vatten
+ Hö / hösilage

Sen behöver de självklart en kontrollerad (uppbundna i lösdriften) utfodring med bra foder mm, hantering, hovvård, parasitkontroll mm mm...Hela pusslet måste läggas för att slutresultatet ska bli som vi hoppas, starka högpresterande tävlingshästar.

Tack Per Michanek för ditt arbete för en bättre hästhållning. De flesta andra veterinärer arbetar med resultatet av motsatsen...

Läs artikeln som publicerades på www.hippson.se i september 2014 nedan, eller ladda ner den här.

”Box ger fler skador än lösdrift”

Det hävdade Per Michanek, veterinär och forskare, när han föreläste vid seminariet "Den glada och friska hästen" i Nyköping i mitten på september.

Artikeln publicerad på Hippson.se 2014-10-01

Text: Anna Nordin

– För en skada uppkommen i hagen är det lättare att se den direkta kopplingen till orsaken. Men de skador som indirekt uppkommer på grund av att hästar hålls i box är enligt min mening betydligt fler, fortsätter Per Michanek.
Hästen är utvecklad för att leva i öppna marker utan skog. Där har den nytta av sin snabbhet för att komma undan rovdjur. Den miljö hästar har anpassat sig för har glest och näringsfattigt gräs, så de rör sig över stora ytor för att få i sig tillräckligt med föda. Både rörelse och tid blir viktiga komponenter i födosöket.
Det påverkar också den tid som kan avsättas för vila. Hästar klassas som dygnet-runt-aktiva och ligger endast ner cirka 30 minuter per dygn.
– Alla förändringar jämfört med hur det ser ut i det fria ställer stora krav på anpassning hos djuret, och riskerar att skapa problem, säger Per.
Hästar har i dag samma behov som deras förfäder hade för flera tusen år sedan. Vi kan ändra deras instinkter i kvantitet, men vi kan inte tvätta bort dem.

Påverkar prestationen
I dag håller vi vanligen häst för vårt eget höga nöjes skull. Oavsett om vi rider i skogen eller tävlar på hög nivå vill vi att hästen ska kunna utföra den önskade prestationen på ett bra sätt. Per räknar upp de faktorer som avgör om hästen blir hållbar och presterar väl; rätt gener, god hälsa, rätt träning, frisk luft och vettig utfodring.
– Allt utom den första faktorn påverkar vi med vår hästhållning, säger han.
En häst som tillbringar delar av sitt dygn i box förhindras att leva ut flera av sina behov.
– Framför allt blir hästen för stillastående. Den är anpassad för att vara i rörelse 18 till 20 timmar per dygn, menar Per och fortsätter:
– Det är också alldeles för dålig luft. I stall frigörs så mycket damm från strö och foder att det inte går att ventilera bort, utan att man har samma klimat som ute. Box är en onaturlig hästmiljö som hindrar hästen från att socialisera. Dessutom innebär det stor skaderisk och är en väldigt dyr inhysningsform.
Hästar som hålls ute i grupp får bättre hovkvalitet och har inga kroniska luftvägsproblem, berättar Per. De rör sig mer och får därmed bättre hållbarhet. Hälften av alla hästar som döms ut gör det på grund av rörelsestörningar och en tredjedel på grund av kroniska luftvägsproblem.
– Så mer än 80 procent av alla utdömda hästar kunde kanske ha sluppit det, om vi bara hade inhyst dem på ett annat sätt! En annan fördel med att hålla hästarna i lösdrifter är att de inte kan brinna inne, lägger Per till, samtidigt som han nämner att stallbränder är något han verkligen fasar för.

Vanliga boxskador
Några av de skador som kan drabba hästar när de vistas i sin box är hovbensfrakturer, bäckenbensfrakturer, samt ögonlock och näsvingar som skadas på boxinredning. Hästarna riskerar också att rulla fast mot boxväggen och att sparka igenom galler och fastna, skaderisker som inte finns i lösdrift.
– Hästar som förhindras att röra sig genom att vistas i box riskerar också att drabbas av stereotypa beteenden, något som inte uppstår om de får utlopp för sina naturliga behov av rörelse, födosök och socialt beteende. Vilket stereotypt beteende de utvecklar kan ofta ge en ledtråd om vilket behov som hindrats, berättar Per.
Hästar som behöver röra sig mer utvecklar i stor utsträckning stereotypier som boxvandring och vävning, medan hästar som behöver få lägga mer tid på födosök kan börja krubbita. Om en stereotypi väl har utvecklats kan det vara svårt att häva den, även om man tillgodoser det behov som hämmats. Därför är det A och O att se till att de aldrig uppstår. Och att, för hästens bästa, ge den bättre förutsättningar omgående om det ändå inträffar.

Portionsutfodring passar inte
Kolik är väldigt ovanligt bland hästar som går i lösdrift, men tyvärr alltför vanligt hos installade hästar.
– Det beror dels på vår portionsutfodring, säger Per, men också på att vi hindrar dem från att röra på sig. Tarmarna behöver hjälp med att mata fram fodret av att hästen hela tiden rör sig.
I studier har man kunnat se att ett ökat antal timmar på stall de senaste 14 dagarna, till exempel när man tar in hästarna från betet, ökar risken för grovtarmsförstoppning med hela 5,5 gånger. Per fortsätter:
– Frilevande hästar förflyttar sig mer än 15 kilometer per dygn. Det motsvarar ungefär tre timmar i en skrittmaskin, vilket dock inte rekommenderas som ersättning…
All fysisk aktivitet som hästen utför är träning. Den får både konditions- och hållbarhetsträning om den har en tillräckligt stor hage, där den kan söka föda och umgås med andra hästar. Kroppens vävnader anpassar sig till den belastning de utsätts för.
– Vilken toppidrottsman är helt stilla 23 timmar per dygn? Vad finns det för logik i att vi vill att hästarna ska prestera på topp, men inte ger dem förutsättningar för att kunna göra det?, frågar Per.

Hållbarhet genom rörelse
I ett motionsförsök med föl lät man en grupp vistas i box dygnet runt, en grupp fick vara i box hela dygnet men motionerades också två gånger per dag, och en tredje grupp gick på bete dygnet runt. Boxgruppen fick svagast senor och ledbrosk, betesgruppen fick starkast, och motionsgruppen hade flest skador på senor och ledbrosk.
– Det är svårt att veta vilken motionsmängd som är ”lagom”, alltså att klara av att efterlikna det som är naturligt, förklarar Per.
I en annan studie jämförde man konditionen hos grupper av ridgymnasiehästar. Under sommaren fick en grupp gå ute dygnet runt på ett stort bete (50 hektar), en grupp fick stå i box på dagarna och gå i en liten hage (0,5 hektar) på natten, och en tredje grupp fick samma inhysning plus motion genom ridträning. Den enda gruppen som förbättrade sin kondition under de 14 veckor som försöket pågick var den som gick på dygnet runt-bete i stor hage.
– Varje timme hästen får vistas utomhus i en större hage kommer den att förbättra någonting, säger Per.
Rörelseapparaten, andningsorganen, blodcirkulationen, ämnesomsättningen, värmeregleringen och nervsystemet (koordinationen) gynnas nämligen alla av rörelse. Ledbrosket saknar blodkärl och är därför beroende av rörelse för att näringsutbytet med ledvätskan ska fungera. Att stå stilla är som att stänga av ledvätskans hjärta. Ett ledbrosk i toppkondition är avgörande för elitprestation.
– Blodcirkulationen i benen är också beroende av rörelse. Det är svårt för hjärtat att pumpa upp blodet från hovarna tillbaka till hjärtat. Hovmekanismen, där elastiska putan trycks ut vid nedsättning av hoven, hjälper till att pumpa upp blodet. Muskelarbetet hjälper även blodcirkulationen i hela hästens kropp, tillägger Per.
När en muskel spänns trycker den ihop intilliggande blodkärl och gör att blodet trycks förbi nästa klaff i kärlet, och på så sätt förs vidare.

Stall ger luftvägsproblem
I ett stall som vi människor uppfattar har ”bra luft” finns 200-4 000 gånger fler levande bakterier per liter luft än utomhus. Stora partiklar, sådana som vi ser med blotta ögat, fastnar i näsa och svalg. De små partiklarna, som är mer som osynliga gaser, ska tas omhand av flimmerhåren. Men dessa är anpassade för den partikelmängd som finns i utomhusluft, därför är det en stor del av dessa partiklar som följer med hela vägen ner i lungorna och ställer till skada.
Problemet förvärras ytterligare om hästen inte tillåts äta från marknivå, eftersom slemtransporten som ska frakta upp partiklarna ur lungorna bygger på att hästen sänker huvudet och betar.
– 80 procent av hästarna i Tyskland har nedsatt andningsfunktion på grund av dålig stalluft, berättar Per.
När det gäller andningsproblem är skalan mellan frisk och sjuk flytande. Per förklarar:
– Hästen kan få nedsatt prestation långt innan några andra symtom märks, som till exempel hosta. När vi väl lägger märke till symtomen kan hästen vara ganska illa däran.
Hästens andningsfrekvens är kopplad till gångarten, den kan till exempel bara andas ett andetag per galoppsprång. Det kan inte ändras för att få in mer syre. Därför är det avgörande att varje andetag ger så mycket syre som möjligt, för att hästen ska klara av att prestera.
– Vid en maxansträngning är hästens syrebehov 30 gånger så stort som i vila. Det syre hästen kan ”producera” är bara 20 gånger vilobehovet, så vid en maxansträngning är den hela tiden i ”syreskuld” och har inte råd att ha dåliga lungor, berättar Per vidare.

Dyrt och arbetskrävande
Han avslutar föreläsningen med att undra:
– Varför bygger vi egentligen dyra och arbetskrävande stall till en djurart som inte behöver stall, inte trivs i stall och dessutom blir sjuk av att vistas i stallen? Det är dags för oss att inse att även den inhysningsform vi väljer till vår häst påverkar dess hållbarhet. Många av de skador vi ser i dag beror indirekt på att hästarna bor i enhästboxar och utfodras i portioner, även om vi väljer att blunda för sambandet. Vi behöver acceptera att det är väldigt lite vi kan göra bättre än naturen.
Per själv har galopphästar och de går i lösdrift sedan många år tillbaka.
– Under åren 2007 till 2011 hade våra hästar 25 procent segrar i sina starter och tjänade i snitt 14 000 kronor per start. Det är bättre än de flesta och visar väl om något att hästar kan prestera även om de får gå ute året om. Att hästarna skulle bli trötta av att gå ute för mycket är en myt. Det är snarare tvärtom, får de vänja sig vid att vara ute mycket ger det mer energi!